Lista på svengelska ord och uttryck

Ordlistan är numera ett museiföremål och underhålls mycket sporadiskt. Listan skall snarare ses som ett referensverk än som ett levande dokument.

Förord

Under de år jag sysslat med datorer, har jag i svenskan stött på ett stort antal engelska och svengelska uttryck. En del bra, andra dåliga (dock mest det senaste). Jag har tröttnat på ett allt större användande av dessa fraser i svenskan, och då speciellt inom datorområdet.

Jag är inte emot låneord (stora delar av svenskan är låneord, främst ifrån tyska, engelska och franska), vad jag däremot protesterar emot är detta hämningslösa inlånande och användande av icke-svenska ord. Speciellt då det (ofta) redan finns bra, eller bättre, ord i svenska språket. Det mest målande exemplet på det är ordet printer, varför kan man inte säga skrivare?

Jag vill försöka påvisa med hjälp av den här listan hur många ord som vi (nästan) dagligen använder och som är mer eller mindre direkta inlån från engelskan.

Ur Om swenska språket av Olof von Dalin, redaktör och grundare av Then swänska Argus (om inte mitt minne sviker mig).
(…)
Språket är i sig sielf initet hårt som Tyskan,
intet hoplåckat som Engelskan, intet upblåst som Spanskan,
intet wekligt som Italienskan, intet obändigt som Pålskan,
intet wildt som Ryskan, intet bräkande som Danskan etc.
Det är Lent och likwäl Starkt, Rent ocg likwäl Rikt,
Enfaldigt och likwäl Högt, Tappert och likwäl Läckert.
Det är beqwämt och liufligt til skaldekonst och obunden Skrifart,
till Sång och Tahl, til Historier och Romaner,
til alwarsamt och Lustigt, til Kyrkor och Skåde-Spel,
till predikningar och Argus.
Intet mer fattas, än at wi det aga och upodla.
(…)

Alexander Backlund postade en dikt som Tegnér skrivit om svenska språket i swnet.internet.news.

Observera att Terminologicentrum TNC (tidigare Tekniska Nomenklaturcentralen) och Svenska Datatermgruppen arbetar med just att finna korrekta översättningar av engelska ord och uttryck, så att kostsamma missförstånd kan undvikas. Syftet med den här ordlistan är inte att ersätta eller duplicera TNCs arbete, syftet är snarare att påtala det svengelska språkbruket i vardagsspråket, men utan att täcka in slang eller uttryck som används inom en begränsad grupp, exempelvis yngre tonåringars SMS-språk eller datorspelarnas jargong. Slang har en tendens att variera med tiden, ord kommer och går, och är ofta bundna en avgränsad, relativt liten grupp.

Ordlistan

Ord/uttryck Typ av ord Engelskt ord som åsyftas Förslag på översättning
A
attacha v. attach bifoga
attachment s. attachment bilaga
B
backslash s. direkt inlån bakåtvänt snedstreck, bakåtstreck, bakstreck 7
backup s. direkt inlån säkerhetskopia
body (i brev) s. direkt inlån brödtext, (brev)innehåll, brev, brevkropp
browser s. direkt inlån (webb)läsare
bug/bugg s. direkt inlån fel, lus (om lus används behålls namnets historiska ursprung)
C
cache s. direkt inlån buffert(minne), mellanlager, mellanminne 9
cancel/cancla v. cancel avbryta
cc:a v. direkt inlån skicka kopia (till)
chatta v. to chat prata, tala, småprata, snacka
Connecta v. Connect/Connect to Koppla upp, ansluta
D
debugga v. to debug avlusa, felsöka
delete:a v. to delete ta bort, radera
difålt s. default förinställning, standardinställning, grundinställning, förval, skönsvärde (jmfr. sköntaxering)
digest s. direkt inlån samlingsbrev
directory s. direkt inlån katalog, mapp
disabla s. direkt inlån stänga av
download s./v. direkt inlån hem-/nedladding, ladda ned/hem
drag ’n drop v. direkt inlån dra(g) och släpp
E
editera s. direkt inlån skriva, redigera, ändra
editor s. direkt inlån textredigerare, skrivprogram, redigeringsprogram, redaktör
email s. direkt inlån Se mail.
emulera v. emulate efterlikna, härma
enabla v. direkt inlån sätta/slå på
F
freeware s. direkt inlån gratisprogram 3
forward:a v. direkt inlån skicka vidare, vidarebefordra
H
hand(s)-free adj. hand(s)-free öronsnäcka, hörselsnäcka, högtalartelefon
header (i brev) s. direkt inlån brevhuvud, artikelhuvud
header (del av) s. direkt inlån rad/fält i brevhuvudet
helpdesk s. direkt inlån hjälpavdelning, hjälpdisk
hottaste adj. the hottest hetaste, populäraste
heap s. direkt inlån hög
I
input s. direkt inlån indata, inmatning
interrupt s. direkt inlån avbrott
interface s. direkt inlån gränssnitt
interfacea v. direkt inlån 9
K
kluster s. cluster (tilldelad) enhet, block, grupp, samling
L
loada v. to load ladda, hämta in, läsa in
logga på/in/av/ut v. log in 13
loser s. direkt inlån (född) förlorare
M
mail s. direkt inlån e(-)post, datorpost, datorbrev, elektroniskt brev, elektronisk post
maila v. mail (e[-])posta, skicka 8
merge:a v. merge sätta ihop, sammanställa, sammansmälta, samsortera
O
output s. direkt inlån utdata, utmatning, resultat
P
parsa v. parse analysera [syntaxen], tolka
power supply s. direkt inlån ström- eller kraftförsörjning, nät- eller kraftaggregat
printer s. direkt inlån skrivare 5
printa ut v. print out skriva ut
prompt s. direkt inlån inmatninsgmarkör, inmatningsställe
public domain s. direkt inlån allmän egendom, allmängods, gratisprogram 3
purge:a v. purge rensa, ta bort, tömma, utplåna (spår av)
R
releaser s. releases (produkt)släpp, version(er), utgåva/-or
remove:a v. remove radera, ta bort
S
sajber/sajbär {varierar} cyber cyber (”syber” med ett tydligt ”y” [jmfr. ”yxa”] och ett tydligt s [jmfr. ”sida”]). 15
sajt s. site hemsida, sida, webbplats
sampla v. to sample testa/(upp)mäta/läsa in [insignal], ta stickprov, avläsa, spela in (om musik o dl)
sampel s. sample stickprov
savea v. to save spara, lagra
schedulera v. to shedule schemalägga
scheduling s. direkt inlån schemaläggning
script s. direkt inlån manus(kript), skript16, manus, kommandofil/program
scrolla s. to scroll rulla, bläddra
serviceminded adj. direkt inlån serviceinriktad
setup s. direkt inlån inställning, konfiguration, installation, förinställning
slash s. direkt inlån snedstreck
shareware s. direkt inlån spridprogram 3
site s. direkt inlån nätplats, webbplats, hemsida
software s. direkt inlån mjukvara, programvara
space s. direkt inlån mellanslag, mellanrum
support s. direkt inlån användarstöd, användarhjälp
supporta v. to support hjälpa
swap(fil) s. direkt inlån växlingsfil
swappa v. to swap växla (ut/in program från/till minnet)
switch s. direkt inlån växel, parameter, strömställare/-brytare
T
tagg s. (HTML) tag märke, märkord
template s. template mall
U
utility s. direkt inlån verktygsprogram, tillbehörsprogram
V
virtual reality s. direkt inlån virtuell verklighet, skenvärld
voicemail s. direkt inlån telefonsvarare, meddelande, mobilsvar
W
whiteboard s. direkt inlån vita tavlan (jmfr svarta tavlan), skrivtavla
wildcards s. direkt inlån jokertecken

Tack till

Följande personer har, på ett eller annat vis, hjälpt mig på med denna sida. Detta vill jag självklart visa min tacksamhet för, vilket jag gör genom att lista dem här. (Anledningen till ”foo vid bar.se” är att förhoppningsvis hindra spam-robotar.) I pseudo-kronologisk ordning:

Fotnoter

3 (freeware/shareware/public domain):
Jag är inte helt emot orden ”shareware”, ”freeware” och ”public domain” då dessa kan betraktas som varumärken eller egennamn, men jag är inte helt för deras användning heller. De betecknar speciella företeelser och bra svenska översättningar saknas (de jag funnit/kommit på har jag lagt till). Notera dock att ”freeware” är upprättshovsskyddat, till skillnad från s k PD, och detta bör framgå tydligt om man använder ”gratisprogram” om bägge företeelserna. Företeelserna med öppen eller fri programvara (t.ex. GPL) har gjort att de senare två orden har så gott som försvunnit ur språkbruket; PD har helt försvunnit ur bruk och ”freeware” används så gott som aldrig i svenskan och bara sporadiskt i engelskan. Se dock fotnot 9
5 (printer):
Detta är ett av de absolut fånigaste inlåningsorden i min mening. Varför överhuvudtaget använda det?
7 (backslash):
Bakstreck är kanske inte den bästa översättningen, men betydligt enklare att säga.
8 (maila):
En anledning till att man säger ”maila” framför t ex ”skicka” kan vara för att man vill skilja på fysiska och elektroniska brev. Detta resonemang håller inte eftersom det framgår i nio fall av tio vilket som avses. Om man så vill kan man istället använda sig av e(-)posta eller det något mer, i min ringa mening, klumpiga e(-)skicka. Mail har dock fått en mycket starkt fotfäste i svenskan och får väl snart betraktas som ett legitimt låneord, även om epost och ebrev har vunnit ett visst insteg.
9:
Förslag på översättning mottages tacksamt.
13 (logga på/in/av/ut):

Sofia hman NAT (soohman vid ra.abo.fi) frågade Svenska Språknämnden angående logga in/ut. Detta var det svar hon fick:

Hej Sofia! Mikael Reuter vidarebefordrade din fråga till oss och här nedan följer en kort kommentar. Eftersom samma fråga nyligen ställdes till Svenska datatermgruppen (där Svenska språknämnden deltar), bifogar jag helt enkelt det svar som Urban Hurtig på Tekniska nomenklaturcentralen gav:

Enligt min uppfattning kan du lugnt använda ”logga in” som svensk term.”Inloggning” heter substantivet enligt svensk standard (SS 01 16 01 Dataordboken 1989), så verbet ”logga in” har därmed officiellt stöd sedan länge. Med vänlig hälsning Ola Karlsson, Svenska språknämnden

15: (cyber)
Jag fick följande text ifrån Jerker Nordlund (Jerker.Nordlund vid telia.com)

Cyber kommer ursprungligen från ”Cybernetics” (uttalas ”si:bönettiks”) och lanserades på 50-talet. Delen ”Cyber” kommer från ”de gamla grekerna” och betyder ”navigering”. Cybernetik betyder ”jämförande studier av kontroll och kommunikation i levande mekanismer och maskiner” (The wordsworths dictionary of difficult words)

Alltså: vetenskapliga jämförelser mellan människa och maskiner. I science-fiction sammanhang började ordet att användas som begrepp för robotar med inbyggda mänskliga mjukdelar.

I mitten av 1980-talet lanserade science-fiction författaren William Gibson ordet ”cyberspace” i sin roman ”Neuromancer”. Cyberspace var ett tredimensionellt Virtual Reality-gränssnitt till internet som användaren kopplade sin hjärna till via en inopererad elektronisk sockel i tinningen. ”Cyberspace” blev snabbt ett slangord för hela internet. Och därav ”Cyber” som betecknande för allt som har med IT att göra.

16 (skript)
Jag har länge funderat över en bra översättning på script men efter ett brev ifrån Henrik Silvervarg så började jag titta närmare på skript och en sökning på Svenska Akademins Ordbok gav vid handen att skript är ett fornsvenskt ord för skrift. Jag är inte helt förtjust i försvenskningen av script till skript eftersom det senare ser alldeles för inlånat ut – en poäng med denna ordlista är även att inte lura folk till att försvenska engelska ord, jmfr. mail – men eftersom skript är ett (forn)svenskt ord och dess betydelse skrift passar väldigt bra har jag fastnat för denna översättning. Skript kan också ses som en kortform av manuskript på samma sätt som manus.